En filosofiprofessor stod framför sin klass. Han tog upp en stor tom glasburk och började fylla den med stenar med ca 5 cm i diameter. Därefter frågade han klassen om burken var full?
Klassen höll med om att burken var full. Så professorn plockade upp en låda med grus och hällde detta i burken. Sedan skakade han på burken lite lätt. Gruset föll naturligtvis på plats mellan de större stenarna. När han hade skakat klart frågade han klassen igen om burken var full? Studenterna höll med och skrattade. Nu plockade professorn upp en låda med sand och hällde denna i burken. Självklart fyllde sanden igen de övriga ihåligheterna.
- Okej, sa professorn. Jag vill att Ni skall se på denna burk som era liv. Stenarna är viktiga saker. Eran familj, eran partner, hälsa, barn, saker som om allt annat var förlorat och endast dessa fanns kvar så skulle ditt liv fortfarande vara fullt. Gruset är andra saker som har betydelse. Ditt jobb, ditt hus, din bil etc. Sanden är allt annat. De små sakerna i din tillvaro. Om du häller sanden i burken först, finns det inget utrymme för grus och stenar. Det är likadant med ditt liv. Om du spenderar all din tid och energi på de små sakerna kommer du aldrig att ha plats i ditt liv för saker som är viktiga för dig. Lek med dina barn, ta dig tid att gå till tandläkaren, ta med din partner ut för att dansa. Det kommer alltid finnas tid över för att gå till arbetet, städa, bjuda hem vänner och gå ut med soporna. Se därför till de större stenarna först, saker som verkligen har betydelse. Bestäm dina prioriteringar! Plötsligt steg en student fram och började hälla en burköl i glasburken. Självklart fyllde ölen upp resten av burken. Nu varburken verkligen FULL.
Sensmoralen i denna historia är följande... Det spelar ingen roll hur fullt ditt liv är, det finns alltid platsför öl!!
0