Stadshotellet i en mellansvensk stad hade begåvats med en servitris som var fruktansvärt slagfärdig. En slagfärdighet som satte stamgästernas tålamod på prov.
En av stamgästerna, gamle kamrer Fredriksson på Kolbolaget, skulle en dag säтта servitrisen på plats.
- God dag kamrern. Vad ska vi ha i dag då?
- Ja, får jag se på matsedeln.
- Kors då! Ska det vara så noga idag.
- Ja, tänk att det ska det. Få se nu. Oxbringa – nej. Fäskkotlett Chasseau – nej, det vill jag inte heller ha. Men säg, har inte fröken jungfrubröst?
- Ett ögonblick ska jag höra med köket. Hon springer fnittrande iväg.
Kommer tillbaka:
- Ja det fanns, var så god. En stund senare ropar kamrern på servitrisen:
- Dom här jungfrubrösten var då förfärligt sеgа.
- Javisst, men så har dom inte hängt så länge heller!
0