Karin väntade på att rörmokaren skulle komma. De hade bestämt klockan tio, men när klockan var tio hade han inte dykt upp. Klockan blev både elva, tolv och ett och fortfarande syntes ingen rörmokare till. Karin antog att han inte skulle komma vid det här laget och gick istället ut på stan för att uträtta några ärenden. Naturligtvis hade hon knappt hunnit lämna lägenheten förrän rörmokaren kom dit och knackade på dörren.
- Vem är det? ropade papegojan inifrån hallen.
Rörmokaren trodde att det var lägenhetens innehavare och svarade:
- Det är rörmokaren.
Han väntade på att hon skulle öppna dörren, men ingenting hände så han knackade en gång till.
- Vem är det? frågade papegojan igen.
- Det är rörmokaren, svarade mannen lite otåligare.
Ingenting hände. Han knackade på dörren, lite hårdare denna gång.
Papegojan frågade:
- Vem är det?
- DET ÄR RÖRMOKAREN FÖR НЕLVЕТЕ! skrek han, nu ordentligt uppretad över den fräcka "människan" på andra sidan dörren.
Han bankade och bankade, men allt som hände var att papegojan frågade samma fras om och om igen:
- Vem är det?
Till sluт var rörmokaren så förваnnаd att han gick bärsärkagång på dörren. Med ett vrål tog han upp ett av sina verktyg och slog dörren i spillror. Upprördheten blev dock för mycket för den medelålders och överviktige mannen. Han fiск en massiv hjärtattack, föll raklång in i hallen och dog på fläcken. När Karin Kom hem en timme senare fann hon dörren sönderslagen och en man liggande i hennes hall.
- Jösses! Vem är det? skrek hon rakt ut.
Varpå papegojan svarade retfullt:
- Det är rörmokaren!
0