Lille Fredrik läste sin aftonbön och pappa stod i dörren och tjuvlyssnade.
- Gode Gud, välsigna mamma, välsigna pappa och adjöss med farfar.
Följande dag avled gamle farfar, och Kalles far funderade i flera veckor över om den tragiska händelsen kunde haft något samband med gossens underliga aftonbön.
Tiden gick, och några månader senare råkade fadern passera Fredriks dörr just om han läste sin aftonbön.
- Gode Gud, välsigna mamma och adjöss med pappa!
Kallsvetten sipprade fram på faders panna när han mindes vad som hänt med farfar, och dagen efter vågade han inte ta bilen till jobbet.
Han gick hela vägen och höll sig tätt intill husväggarna.
Han passerade inga gatukorsningar förrän bilarna var utom synhåll, och han gick alla sju trapporna upp till sitt kontor. I lunchrummet vägrde han att röra maten och tog inte emot besök.
Vid femtiden gick han nedför trapporna och smög sig hem längs de tommaste trottoarerna han kunde hitta. När han kom hem sjönk han ner alldeles utmattad i en fåtölj och flämtade till sin hustru:
- Åh Anna-Karin, om du visste vilken hemsk dag jag har haft!
- Ska du tala om hemsk dag?! Hur tror du jag har haft det då? Brevbäraren trillade ihop och dog knall och fall här i köket i morse!