Det började bli trångt uppe i himlen, så det bestämdes att endast de som hade haft en riktigt dålig dag när de dog skulle släppas in.
Sankte Per stod som vanligt och tog emot dem som ville komma in:
- På vilket sätt dog du? frågade han första mannen för dagen.
- Åh, det var hemskt, svarade mannen. Jag var säker på att min fru hade en affär så jag åkte hem för att ta dem på bar gärning. Jag letade i hela lägenheten, men kunde inte hitta honom någonstans, så jag gick ut på balkongen - vi bor på åttonde våningen - och där hittade jag honom hängande på utsidan av balkongräcket. Jag hämtade en hammare och slog honom över fingrarna, han ramlade ner men landade i ett stort buskage, så jag gick in och rullade kylskåpet över räcket så att det landade på honom och krossade honom. Påfrestningen av att göra allt det där gav mig en hjärtinfarkt så jag dog knall och fall.
Sankte Per kunde inte göra annat än att hålla med om att mannen haft en ganska rutten dag och eftersom det var ett svartsjukemord han hade begått så bestämde sig Sankte Per för att släppa in honom.
Strax därpå kom det en till man.
- På vilket sätt dog du? frågade Sankte Per.
- Usch, det var riktigt hemskt, svarade mannen. Jag gjorde aerobics på balkongen till min lägenhet på nionde våningen, när jag plötsligt stukade foten och halkade över räcket. Jag lyckades få tag i räcket till balkongen våningen under, men då kom det nån jävlа galning och började slå mig över fingrarna med en hammare. Lyckligtvis landade jag i ett stort buskage när jag föll, men då öste killen ett kylskåp över mig så att jag krossades och dog.
Sankte Per skrattade gott åt historien och släppte in mannen.
Bara någon minut senare kom det en tredje man.
- Berätta om dagen du dog, sa Sankte Per i vanlig ordning.
- Okej, tänk dig följande:
Jag sitter naken och gömmer mig i ett kylskåp...
Karin väntade på att rörmokaren skulle komma. De hade bestämt klockan tio, men när klockan var tio hade han inte dykt upp. Klockan blev både elva, tolv och ett och fortfarande syntes ingen rörmokare till. Karin antog att han inte skulle komma vid det här laget och gick istället ut på stan för att uträtta några ärenden. Naturligtvis hade hon knappt hunnit lämna lägenheten förrän rörmokaren kom dit och knackade på dörren.
- Vem är det? ropade papegojan inifrån hallen.
Rörmokaren trodde att det var lägenhetens innehavare och svarade:
- Det är rörmokaren.
Han väntade på att hon skulle öppna dörren, men ingenting hände så han knackade en gång till.
- Vem är det? frågade papegojan igen.
- Det är rörmokaren, svarade mannen lite otåligare.
Ingenting hände. Han knackade på dörren, lite hårdare denna gång.
Papegojan frågade:
- Vem är det?
- DET ÄR RÖRMOKAREN FÖR НЕLVЕТЕ! skrek han, nu ordentligt uppretad över den fräcka "människan" på andra sidan dörren.
Han bankade och bankade, men allt som hände var att papegojan frågade samma fras om och om igen:
- Vem är det?
Till sluт var rörmokaren så förваnnаd att han gick bärsärkagång på dörren. Med ett vrål tog han upp ett av sina verktyg och slog dörren i spillror. Upprördheten blev dock för mycket för den medelålders och överviktige mannen. Han fiск en massiv hjärtattack, föll raklång in i hallen och dog på fläcken. När Karin Kom hem en timme senare fann hon dörren sönderslagen och en man liggande i hennes hall.
- Jösses! Vem är det? skrek hon rakt ut.
Varpå papegojan svarade retfullt:
- Det är rörmokaren!
Tre bröder gifte sig samtidigt. Den första gifte sig med en skånska och sa till henne:
- När jag kommer hem från jobbet ska huset vara städat och klart.
Första dagen såg han inte någonting, men andra dagen var huset städat och fint.
Andre killen gifte sig med en stockholmska och sa till henne:
- När jag kommer hem ska huset vara städat och tvätten fixad.
Första dagen såg han inte någonting och inte den andra dagen heller, men den tredje dagen var allt klart och fint.
Tredje killen gifte sig med en norrländska och han sa till henne:
- När jag kommer hem ska huset vara städat, tvätten fixad och maten stå på bordet.
Första dagen såg han inte någonting och inte andra eller tredje dagen heller, men på fjärde dagen kunde han se lite grann på vänster öga och röra högerhanden så pass mycket att han kunde göra sig en macka.