En man var ute och dansade och lyckades bli uppvaktad av en trevlig dam. När de dansade sista dansen, uppstod hos båda ogudaktiga känslor, varvid han lovade följa med henne upp på hotellrummet. Väl inne på rummet klädde han av sig och "hipp-hopp" så var han naken. Kvinnan däremot, höll på att fjockla och till mannens förfäran upptäckte han att hon lagt en benprotes på en stol. Därefter hoppade hon på ett ben till sängen och ville han skulle komma dit. Mannen, som aldrig varit tillsammans med en enbent kvinna, blev så distraherad, att han tände en cigarett, gick ut i hotellkorridoren, där han gick fram och tillbaka under det att han "puffade" på cigaretten. Rätt vad det är möter han en annan man, också han naken. De passerar varandra ett par gånger och till sluт stannar mannen och säger:
- Förlåt att jag är naken, men det är så att jag har en kvinna på rummet, vilken har ett ben i sär! Då svarar den andre nakne:
- Jag har också en kvinna på rummet och hon har båda benen isär, men jag har glömt rumsnumret.
Och bonden for till marknaden med kärring, häst och trilla,
Med plommonstop och randig väst och nyinstoppad prilla.
Och hästen gick så sakta så att trillan den stod stilla
Och bak i vagn’ satt kärringen med vårtor och med skägg
Och ruva som en höna över elva lådor ägg.
Kör fortare, skrek kärringen, det skymmer över taken.
Du ser väl själv att hästen din han är ju knappast vaken,
Så letade hon fram en nål och stack den uti kraken
Och hästen vakna opp med ens och satte av i sken.
Det gick i vilda svängar över stock och över sten.
Kör saktare, kör saktare, skrek kärringen, jag tror att
Vartenda ägg vi äger löper risk att gå förlorat
Men gubben hörde ingenting, han hade alltför stor hatt
Och hästen hörde ingenting och om han hade gjort
Så skulle han i alla fall ha sprungit lika fort.
Och gubben skrek till kärringen: nu sitter vi i klämma,
Det hade varit bättre om du låtit mig bestämma.
Det hade varit bättre om du hade stannat hemma
Knappt hade han väl sagt det förr’n dom krascha mot en vägg.
Det blev en enda röra utav folk och fä och ägg.
Men när dom kom till marknaden så sålde bonn sin kärring
För åttifyra kronor till en kärlekskrank beväring.
Det räckte till ett kilo snus och stadshotellsförtäring,
Allt efter det han hade köpt en gammal grammofon
Och en raspig 78:a utav märket Parlophone.
Men när han kommit hem igen då snubbla han på katten
Och föll med grammofon och allt på näsan i rabatten.
Han föll så dumt att huvet hans det fastnade i tratten.
Nu sitter han i stugan sin med huvet i en strut
Och aldrig tar han mot besök och aldrig går han ut.
Han slakta hästen sin och trillan högg han upp till späntve’.
Hur gick det då för kärringen, jo, efter vad som känt e’
Så fiск hon jobb som kocka uppå Hallands regemente.
Av alla spruckna äggen gjorde hon en omelett
Så stor att hon fiск ett diplom och en förtjänstplakett.
Det var en tysk, en norrman och Bellman som skulle bo på hotell. Alla rummen var upptagna, men hotellägaren sa att de fiск övernatta på vinden om de ville. Han varnade dem att man inte fiск vara rädd av sig om man skulle bo där, eftersom det spökade.
Tysken sa att han inte var rädd för spöken och gärna ville prova. Men när han kom upp på vinden hörde han en hemsk röst som sa:
- Nu tar jag dig, nu rullar jag dig, nu äter jag upp dig!
Tysken blev så rädd att han hoppade ut genom fönstret.
Sen gick norrmannen upp. Han hörde samma skrämmande röst:
- Nu tar jag dig, nu rullar jag dig, nu äter jag upp dig!
Norrmannen blev så rädd at han sprang rakt genom väggen. Till sist var det Bellmans tur att gå upp på vinden.
- Nu tar jag dig, nu rullar jag dig, nu äter jag upp dig, väste rösten.
Bellman hörde att rösten kom från en liten skrubb på vinden. Han öppnade dörren och fiск se en liten pojke som satt och åt snorkråkor.