En liten pojke frågar sin far:
- Far, jag ska skriva en uppsats i skolan, får jag ställa dig en fråga?
- Självklart min son, fråga på!
- Vad är politik, far?
- Tja.. i politiken finns det 5 folkgrupper:
1) befolkningen
2) regeringen
3) den ekonomiska makten
4) arbetarklassen
5) landets framtid.
- Jag förstår inte far... Kan du förklara det för mig?
- Ok, jag använder vårt hem som exempel. Jag tjänar pengarna till det här gemensamma hushållet, alltså är jag den ekonomiska makten. Din mor administrerar och använder pengarna, hon är alltså regeringen. Vi ser efter dina behov, du är alltså befolkningen. Din lillebror är landets framtid, och hans barnflicka är arbetarklassen, förstår du det, min son?
- Mer eller mindre...
Om natten vaknade den lille pojken av att lillebrodern grät. Pojken gick upp för att se vad det var som var fel, och han upptäckte att lillebror hade bajs i blöjan. Han gick in till föräldrarnas sovrum där modern sov tungt. Så han gick till barnflickans ruм, men genom nyckelhålet såg han fadern igång med att klä av barnflickan. Eftersom de inte reagerade på att han knackade på dörren, gick han tillbaka till rummet och sov vidare. Nästa morgon sa pojken till fadern:
- Nu tror jag att jag förstår vad politik är!
- Strålande, min son! Försök att förklara det för mig med dina egna ord.
- Jag tror att det är såhär: Medan den ekonomiska makten knullar arbetarklassen, snarkar och sover regeringen, befolkningen blir fullständigt ignorerad, och landets framtid står i sкiт upp till halsen!
En dag på kloster skolan.
Den närsynta, gamla nunnan med lite dålig hörsel som höll lektion frågade lilla Anna en fråga, men Anna hade varit uppe länge dagen innan och slumrade gott i bänken,
- Vem skapade universum, Anna?
När Anna inte reagerade så tog Greta, som satt bakom Anna, sin penna, och petade henne i ryggen.
- Åh herregud! Skrek Anna.
- Helt rätt, Anna! Sa nunnan medan Anna redan började att somna om.
En stund gick och nunnan frågade Anna på nytt,
- Anna, vem är vår räddare?
Men Anna reagerade inte heller denna gång, Greta fanns där snabbt med sin penna och petade henne i ryggen, vän som hon var.
- Jesus Kristus! Skrek Anna.
- Perfekt, Anna! Sa nunnan nöjt, medan Anna åter slumrade in.
Det gick en stund och nunnan frågade Anna en tredje gång,
- Anna, vad sa Eva till Adam efter hon fått sitt tjugotredje barn?
Ännu en gång sov Anna så Greta fiск fiск rycka in med sin penna.
Hon böjde sig fram och petade henne mycket hårdare denna gång, men den här gången hoppade Anna till och skrek,
- Om du sticker in den där jävlа grejen i mig igen, så bryter jag den i två delar och trycker upp den i röven på dig!
Den gamla nunnan svimmade.
En flicka kom skuttandes hem från skolan en dag.
- Mamma, mamma! tjoade hon. Vi räknade i skolan idag, och alla de andra kunde bara räkna till 4, men jag räknade till 10! Vill du höra? "1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10!"
- Vad duktig du är, svarade mamman.
- Det är för att jag är blond, sade flickan.
- Ja, det är för att du är blond, svarade modern.
Nästa dag kom flickan tjoandes hem från skolan igen.
- Mamma, mamma, idag läste vi alfabetet och alla de andra barnen kunde bara säga till D, men jag kunde ända till G! Vill du höra? "A, B, C, D, E, F, G!"
- Du är så duktig", sade modern leende.
- Det är för att jag är blond, sade flickan.
- Ja, det är för att du är blond, svarade modern moderligt.
Dagen därpå kom flickan hoppandes hem från skolan.
- Mamma, mamma, när vi duschade efter jympan idag såg jag att alla flickorna hade små bröst, men jag har de här jag! hojtade flickan, drog upp tröjan och visade ett par väl utvecklade 85C.
- Du är så duktig min lilla vän, sade mamman.
- Det är för att jag är blond, sade flickan.
- Nej, sade mamman, det är för att du är 24.
Göran Persson gjorde ett besök i en klass på en mellanstadieskola. De var mitt uppe i en diskussion om ord och deras olika betydelser. Läraren bad statsministern att leda diskussionen om ordet tragedi. Landets f. D. ledare frågade om klassen kunde ge ett exempel på en tragedi.
- Om min bästa vän, som bor på en bondgård, leker ute på åkrarna och en traktor kör över honom så att han dör, så vore det en tragedi.
- Nej, sade Persson, det vore en olycka.
En flicka räckte upp handen:
- Om en skolbuss med 50 barn körde utför ett stup och alla i bussen dog så vore det en tragedi.
- Tyvärr inte, förklarade Göran, det är vad vi kallar en stor förlust.
Det blev helt tyst i rummet. Inget mer förslag kom från barnen. Persson såg ut över rummet.
- Finns det ingen som kan ge mig ett exempel på en tragedi? frågade han.
En pojke räckte mycket tvekande upp sin hand. Med låg stämma sade han:
- Om regeringens flygplan med er och Anitra Steen ombord blev träffade av en missil från ett av våra egna jaktplan och sprängdes i småbitar, det vore en tragedi.
- Fantastiskt, jublade Persson, helt rätt. Och kan du tala om för oss varför det skulle vara en tragedi?
- Jo, sade pojken, det måste helt enkelt vara en tragedi, för det är ingen stor förlust och förmodligen ingen olycka heller...
Fredrik och Anna hade just gift sig, men hade inte råd med en ordentlig smekmånad, så de åkte hem till Fredriks föräldrar för den första natten tillsammans. På morgonen kom Sebastian, Fredriks lillebror, ner till köket där deras mamma stod och lagade frukost. På väg ut genom dörren för att gå till skolan frågade han om Fredrik och Anna var uppe än?
- Nej, svarade mamman.
- Vet du vad jag tror? frågade Sebastian?
Mamman svarade reptilsnabbt:
- Jag är inte intresserad av att veta vad du tror. Iväg till skolan nu!
Sebastian kom sedan hem för att äta lunch och frågade på nytt:
- Är Fredrik och Anna uppe än?
- Nej, svarade mamman.
- Vet du vad jag tror? frågade Sebastian?
- Det spelar ingen roll vad du tror, sa mamman. Ät och stick iväg till skolan nu!
Efter skolan frågade Sebastian ännu en gång:
- Mamma, är Fredrik och Anna uppe än?
- Nej, svarade mamman.
- Vet du vad jag tror? frågade Sebastian?
Mamman, som nu började bli ganska irriterad, svarade:
- Ja, men ok. Berätta då för mig vad det är du tror.
- Jo, sent i går kväll kom Fredrik in till mig för att hämta vaselinet och jag tror jag gav honom mitt modellim.
Därför vill jag bli sjökapten…
Jag vill bli kapten när jag blir stor, för det är ett kul jobb som är lätt att göra. Kaptener behöver inte gå så länge i skolan, dom behöver bara lära sig siffror så dom kunna läsa kartor, så att dom inte seglar vilse…
Kaptener måste vara modiga, så att dom inte blir rädda när det är så dimmigt att dom inte kan se, och när propellern ramlar av ska dom behålla sitt lugn, så att dom vet vad dom ska göra. Kaptener måste ha ögon som kan se genom molnen, och dom får inte vara rädda för åskan och blixten, som dom har på närmare håll än vi har. Kaptenernas löner är en annan sak jag gillar. Dom tjänar mer än vad dom kan göra av med. Det beror på att dom flesta människor tror att det är farligt att köra båt, utom kaptener, för dom vet hur lätt det är. Det är inte mycket jag ogillar, utom det att tjejer gillar kaptener. Alla tjejer vill gifta sig med en kapten, så kaptenerna måste alltid jaga iväg dom för att få vara i fred… Jag hoppas att jag inte blir sjösjuk för om jag blir det kan jag inte bli kapten, och i så fall måste jag börja arbeta.
(Skrivet av en tioårig brittisk skolpojke – saxat ur Passageraren-REDAREN)