Bästa ordvitsar

Ett 85-årigt par, som varit gifta i nästan 60 år dog i en bilolycka. De hade varit vid god hälsa de senaste 10 åren, mycket tack vare motion och fruns hälsokost. När de kom till pärleporten, så stod Sankte Per där och tog emot. Han följde dem till deras hus. Det var ett stort hus med ett underbart kök, jättelikt sovrum och badrum med jacuzzi. De tittade sig häpet omkring. Den gamle mannen frågade Sankte Per hur mycket detta skulle kosta.
- Det är gratis, svarade Sankte Per, det här är ju himmelriket. Sen gick de ut för att inspektera golfbanan, som låg alldeles bakom huset. De skulle få privilegiet att spela där varje dag i veckan. Banan var perfekt och liknade dom bästa på jorden. Den gamle frågar:
- Vad kostar greenfeen?
- Det är gratis, ni är ju i himlen.
Sen gick dom vidare till klubbhuset. Där hade Gud dukat upp stora lunchbuffen.
- Hur mycket kostar det att äta här?
- Förstår du inte min vän, du är i himlen nu, allt är gratis, svarade Sankte Per.
- Men finns det inga lågkalorirätter, frågade den gamle lite försynt.
Sankte Per svarade:
- Det är den bästa delen av det hela. Du kan äta så mycket du vill och aldrig bli vare sig fet eller sjuk. Detta är som sagt himmelriket.
Detta gjorde att den gamle mannen blev alldeles vansinnig av ilska, han kastade hatten i marken, stampade på den och skrek av vrede. Hans fru försökte lugna honom, och frågade vad som var fel.
- Hade det inte varit för din jädrа hälsokost hade vi kunnat vara här redan för 10 år sen

Skogshuggar-Arne gick till doktorn för att han hade ont i sin snopp. Väl inne på doktorsmottagningen, efter sedvanlig undersökning av den delikata delen av Arnes kropp, bad doktorn Arne berätta hur han levde sitt liv. Den bastante skogshuggaren harklade sig och sa:
- Jag vaknar tidigt på morgonen, och precis som så många andra män har jag ett kroniskt morgonstånd. För att få bukt med detta brukar jag lägga frugan till rätta och väcka henne med ett morgonknull. Efter en rejäl frukost är det dags att gå ut i skogen, men innan jag hinner ut brukar frugan komma smygande och vilja ha ytterligare ett skott i råttan, och det kan jag sällan tacka nej till. Efter en vända i skogen är det dags för förmiddagskaffe, men istället för en slät kopp brukar jag släta över frugan istället. Efter det bär det ut i skogen och hugga fler träd, och när det sedan dags för lunch är jag sugen på både det ena och det andra. In genom dörren, fram till frun och pang, sen är träningen för barntillverkning i full gång. Efter lunchen är det dags att vila middag ett par minuter, problemet är bara att när jag och frugan väl hamnar i sängen, så är inte sova det första vi tänker på. Innan eftermiddagsfikat hugger jag träd så att det ryker, men i och med att jag inte träffar en enda människa innan under dagen så är frun en fröjd för ögonen när jag kommer hem och fikar. För att visa min uppskattning brukar jag älska med henne på köksbänken efter fikat. Under den sena eftermiddagen samlar jag ihop alla träden jag fällt, och sedan bär det av hemåt för att äta middag. När jag kommer hem hinner jag sällan mer än in genom dörren förrän frugan kommer fram och sliter av mig kläderna och börjar rida mig på hallmattan. Hon har varit lika ensam som jag under dagen, så det är inte konstigt att hon blir glad när jag kommer hem. Efter avnjuten middag sätter jag mig framför TV:n och ser på nyheterna och sporten. Frun vet bättre än att störa mig då, så hon nöjer sig med att suga lite. Efter sporten är det dags att gå till sängs, och som jag sa har vi svårt att hålla oss i styr när vi hamnar i sängen, så det brukar bli både ett och två sköna ligg innan vi somnar. Ja, och sådär fortsätter det dag ut och dag in, vecka efter vecka, för det händer inte så mycket i skogen.
Doktorn tittar på Arne med uppspärrade ögon och utbrister till sist:
- Och du undrar alltså varför du har ont i snoppen!?
- Ja... Svarar Arne lite osäkert, men utbrister sedan glatt:
- Men jag har en teori, kan det vara allt det där runkandet i skogen?