En dag på kloster skolan.
Den närsynta, gamla nunnan med lite dålig hörsel som höll lektion frågade lilla Anna en fråga, men Anna hade varit uppe länge dagen innan och slumrade gott i bänken,
- Vem skapade universum, Anna?
När Anna inte reagerade så tog Greta, som satt bakom Anna, sin penna, och petade henne i ryggen.
- Åh herregud! Skrek Anna.
- Helt rätt, Anna! Sa nunnan medan Anna redan började att somna om.
En stund gick och nunnan frågade Anna på nytt,
- Anna, vem är vår räddare?
Men Anna reagerade inte heller denna gång, Greta fanns där snabbt med sin penna och petade henne i ryggen, vän som hon var.
- Jesus Kristus! Skrek Anna.
- Perfekt, Anna! Sa nunnan nöjt, medan Anna åter slumrade in.
Det gick en stund och nunnan frågade Anna en tredje gång,
- Anna, vad sa Eva till Adam efter hon fått sitt tjugotredje barn?
Ännu en gång sov Anna så Greta fiск fiск rycka in med sin penna.
Hon böjde sig fram och petade henne mycket hårdare denna gång, men den här gången hoppade Anna till och skrek,
- Om du sticker in den där jävlа grejen i mig igen, så bryter jag den i två delar och trycker upp den i röven på dig!
Den gamla nunnan svimmade.
Generalen åkte ut till övningsområdet bara för att finna att ingen var där. Till sluт så dök en soldat upp, pustande högljutt.
- Jag är ledsen generalen! Jag kan förklara, du förstår jag hade en dejt och jag blev lite sen. Jag sprang till busshållplatsen men missade den, Jag ropade in en taxi men den gick sönder efter en stund fann jag en gård, köpte en häst men den ramlade död ner, sprang tio mil och nu är jag här.
Generalen var väldigt skeptisk åt förklaringen men soldaten var ju åtminstone här så han lät han slippa straff.
En kort stund senare så kom åtta soldater ytterligare fram till generalen, han frågade dem varför de var sena.
En av soldaterna började att förklara,
- Vi är ledsna generalen! Vi kan förklara, du förstår vi hade alla en dejt och vi blev lite sena. Vi sprang till busshållplatsen men missade bussen, vi ropade in ett par taxi men de gick sönder efter en kort stund, vi fann en gård, köpte vars en häst men de ramlade döda ner, sprang tio mil och nu är vi här.
Generalen glodde på dem, inte så lite skeptisk, men eftersom att han hade låtit den första soldaten slippa straff så lät han dessa också slippa.
En tionde soldat joggade fram till Generalen, även han pustande.
- Jag är ledsen generalen! Jag kan förklara, du förstår, jag hade en dejt och jag blev lite sen. Jag sprang till busshållplatsen men missade bussen, Jag ropade in en taxi men...
Generalen avbröt argt,
- Låt mig gissa, den gick sönder.
"Nä" sa soldaten,
- Det låg så många döda hästar på vägen att det tog en evighet att komma runt dem.