Peter var hemma från skolan på påsklovet. Han var ensam hemma för mamma och pappa var på jobbet, och han hade jättetråkigt.
När det ringde på dörren blev han jätteglad. Det var säkert någon av kompisarna som ville hitta på något kul, eller - hans hjärta bankade lite hårdare - det kanske var tjuven! Det hade varit en маssа inbrott i området på sistone, och polisen hade inte fått upp några spår fast de flesta hade inträffat mitt på dagen. Ingen hade sett något ovanligt.
Peter öppnade dörren. Utanför stod en ung man med en jättestor blombukett i ena handen och en nyckelknippa i den andra. De stirrade häpet på varandra.
Den unge mannen utanför dörren frågade:
- Vad gör du här?
- Jag bor här, svarade Peter förvånat.
Mannen såg sig omkring.
- Herregud, jag måste gått fel, jag och min flickvän har nyss flyttat till det här området, och alla hus ser ju likadana ut. Ursäkta mig så mycket. Han log ursäktande och fortsatte nerför gatan.
Peter stod och tittade efter honom en liten stund, sen gick han in och ringde till polisen.
Han var säker på att den unge mannen var den efterspanade tjuven.
Senare fiск han reda på att polisen gripit mannen. Peter hade haft rätt. Det var tjuven! Vad var det han hade kommit på?
Om den unge mannen verkligen bott i huset, hade han inte ringt på, han hade ju nyckelknippan i handen.