Det var en gång en Björn och en Hare som härskade i skogen, de slog och skrämde de andra djuren och visade ingen respekt! Även Haren fiск sig en lusing då och då av den stora Björnen, bara för att han var så liten. Haren gillade egentligen inte Björnen men nu hade han inga kompisar kvar i skogen så han stod ut med Björnen för sällskapets skull. Men så en dag när de båda gick på en stig fiск de syn på en Padda.
- Nu jävlаr ska du få stryk, ingen får använda min stig som rastplats! utbrast Björnen.
- Vänta vänta!! skrek Paddan. Om ni skonar mig så ska ni få 3 önskningar var!
- Om du ljuger dränker jag dig, sade Haren.
Så började Björnen på sin första önskning. Han funderade en stund och sade:
- Jag önskar att alla björnar i denna skogen är honor utom jag.
Och vips så blev det så! Så var det Harens tur och han funderade en stund innan han sade:
- Jag vill ha en hjälm.
Och vips så blev det så! Björnen blev rasande på den dumma Haren och daskade till honom.
- Är du så jävlа dum och tar en hjälm när du kan välja precis vad du vill!
- Men jag vill verkligen ha en hjälm, sade Haren.
- Nåja, sade Björnen.
Björnen började tänka i större banor.
- Min andra önskan är att alla björnar i hela Sverige ska vara honor utom jag.
Och vips så blev det så!
Haren tänkte och sade:
- Jag vill ha en cross!
Björnen blev ännu mer rasande på Haren och daskade till honom igen. Björnen tänkte nu ÄNNU större och sade:
- Jag vill att alla björnar i hela världen ska vara honor utom jag!
Och vips så blev det så! Björnen var överlycklig över sin situation. Så var det Harens sista önskan. Haren tog på sig hjälmen och hoppade upp på crossen, varvade upp den och skrek till Paddan:
- JAG ÖNSKAR ATT BJÖRNEN VAR ВÖG!

Göran Persson är på besök i Vita huset. Efter en god middag säger Bush:
- Göran, jag vet inte vad du tycker om de som sitter i din regering, men jag tycker att alla mina ministrar är mycket smarta.
- Hur vet du det? frågar Persson.
- Det är lätt. Alla måste genomgå ett speciellt test innan de kan bli minister. Titta får du se.
Bush vinkar till sig Colin Powell och frågar honom:
- Vem är det som är barn till din mamma och pappa, men varken är din syster eller bror?
- Det är lätt, det är ju jag.
- Вrа, säger Bush och Persson är mäkta imponerad. Väl hemma funderar Göran Persson över intelligensen i den egna regeringen. Han ber Bosse Ringholm komma in och frågar med luring ton på rösten:
- Vem är det som är barn till din mamma och pappa, men varken är din syster eller bror? Ringholm tänker och tänker men kan inte komma på svaret.
- Kan jag få ytterligare lite betänketid? säger han.
- Du får 24 timmar på dig, beslutar Persson och en skärrad Ringholm kallar in sina medhjälpare, men ingen av de kan komma på svaret.
Ringholm ringer till andra ministrar men ingen är till hjälp. Paniken närmar sig och till sist vänder han sig till Leif Pagrotsky, som av många anses vara den smartaste i regeringen.
- Leif, jag har ett problem som du måste hjälpa mig med, säger Ringholm. Göran har gett mig en sån där nästan olöslig fråga igen, och nu tror jag att min ministerpost står på spel.
- Hur lyder frågan? undrar Leif.
- Vem är det som är barn till din mamma och pappa, men varken är din syster eller bror?
- Enkelt, svarar Pagrotsky. Det är ju jag.
- Ja, vad dum jag är, självklart!
Ringholm rusar iväg ocg redan i korridoren ropar han:
- Göran, Göran, nu har jag svaret! Det är Leif Pagrotsky.
Med förnöjsam min sätter han sig i besöksfåtöljen framför Persson.
- Det är tråkigt det här, Bosse, med det är fel. Rätt svar skulle ha varit Colin Powell.

Jag hade precis satt mig ner på den offentliga toaletten när jag hörde en röst från toaletten bredvid som sa,
- Hej hur mår du?
Jag är ju inte precis den typen som brukar konversera med främlingar när jag sitter på toaletten men jag vet inte vad som flög i mig för jag svarade,
- Jo då, jag mår väl вrа...
Den andra killen svarade,
- Vad gör du för någonting då?
Vad var det där för någon dum fråga tänkte jag men svarade,
- Jag är ute och går en liten tur.
Det enda jag har i tankarna just nu är att bli klar så fort som möjligt så att jag kan gå därifrån när jag hör att killen i båset bredvid ställer en ny fråga.
- Kan jag komma över till dig sen?
Hmm, tänkte jag det där var också en konstig fråga. Hövlig som jag är så svarar jag ändå,
- Nää, det ska komma förbi några från jobbet senare så det går nog inte så вrа idag...
Då hör jag killen bredvid nervöst säga,
- Du, kan jag ringa upp dig senare. Det är någon idiот i toabåset bredvid som sitter och svarar på allt jag säger till dej.